Klyftan ökar mellan de som har och de som inte har. Stora grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden eller ens in i en vettig arbetsmarknadspolitik som leder till jobb, utveckling eller utbildning.
Samtidigt är våra socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen byggda för de som har eller har haft en fast heltidsanställning vilket gör att allt fler står utanför de inkomstrelaterade ersättningarna vid arbetslöshet och långvarig sjukdom. Vad görs för att stödja dem till egen försörjning – de som är sämst förankrade på arbetsmarknaden? Görs det tillräckligt? Vilka grupper är det och hur försörjer de sig?
