Share This Post

Okategoriserade / Socialt arbete

Vem granskar Uppdrag granskning?

I TV-program under hösten 2003 och våren 2004 gällande ungdomar och brottslighet har Uppdrag granskning visat exempel på metoder som det i den sociologiska forskningen inte finns några belägg för att de påverkar ungdomars brottsaktivitet i positiv riktning. Det är s k konsekvensprogram som bedrivs i olika kommuner och stadsdelar men även genom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) och privata företag. Konsekvensprogrammens innehåll består oftast av besök på sjukhus och häkten samt av gruppdiskussioner om brott.
Sociologisk forskning visar att denna typ av skrämselprogram/avskräckningsprogram inte påverkar ungas brottsaktivitet i önskvärd riktning. Många unga som gjort sig skyldiga till mindre allvarlig brottslighet slutar med kriminella aktiviteter på egen hand. De flesta som fortsätter att begå brott tillhör en annan grupp av ungdomar som under lång tid haft svårigheter med exempelvis kamratrelationer, skolarbete och med relationer till föräldrar. Många av dessa ungdomar har också problem med drogbruk och psykisk ohälsa.

Forskningen visar att det som har effekt på ungdomars brottsbeteende är program inriktade på förändring av den unges beteende och värderingar genom att t ex lära ut sociala färdigheter som den unge inte tidigare har lärt sig, förändra samspelet och kommunikationen i familjen, förbättra skolsituationen och möjliggöra fritidsaktiviteter för den unge som inte innefattar umgänge med andra kriminella ungdomar.

Vi är kritiska till att Uppdrag granskning tar konsekvensprogram för ungdomar som exempel på bra vård för ungdomar som begår brott och befinner sig i en utsatt situation. Den unges sociala situation är, såsom ovan beskrivs, ofta komplex. Att i denna situation tillsätta insatser som enbart utgår från att få ungdomar att inse vilka konsekvenser olika handlingar kan få är en ytterst begränsad och utifrån forskning, föga effektiv insats. Dessa insatser utgår oftast från att ungdomar med skilda problem och nivå på brottsaktivitet ska behandlas i grupp. De belägg som finns inom forskningen visar att detta endast medför att de ungdomar som är mindre brottsaktiva blir mer kriminella, inte tvärt om.

Uppdrag granskning anklagar socialtjänsten för okunnighet och ovetenskaplighet. Emellertid visar Uppdrag granskning på okunnighet genom att förorda behandlingsmetoder, utförda av glada och välvilliga amatörer, vars resultat i sociologisk forskning har visat sig i många fall inte påverka eller t o m försämra den unges möjlighet att komma ifrån sin utsatta situation och kriminella livsstil.

Det kanske är dags att någon granskar Uppdrag granskning?

Kristin Marklund, Enhetschef Enskede- Årsta sd
Agneta Nylöf, Familjevårdsinspektör Enskede- Årsta sd
Therese Åström, Socialsekreterare/ ART- tränare Enskede- Årsta sd

Share This Post

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Lost Password

Register

Skip to toolbar