Annonsutrymme premium"

Share This Post

Socialt arbete

Socialt arbete i ett föränderligt samhälle

Socialt arbete bland samhällets utsatta som fattiga, sjuka och bostadslösa har bedrivits

sedan slutet av 1800-talet. Då var det främst kyrkan och frivilligorganisationerna som var

engagerade i frågan. Deras idoga arbete ledde till att den sociala frågan slutligt blev en

politisk fråga. Under 1900-talets första årtionden debatterades ”den sociala frågan” livligt i

de politiska församlingarna. De första ansatserna till att formulera en välfärdspolitik, det så

kallade Folkhemmet, togs under 1930-talet. Huvudaktörerna i dessa samtal var bland annat

socialdemokraterna samt representanter från näringslivet. Först efter andra världskriget sköt

folkhemsbygget fart och iden bakom politiken som formades var att vinsterna – överskottet

– inom näringslivet skulle komma folkflertalet till del – en generell välfärd skulle byggas

finansierat via skatter. Politikerna skulle ansvara för styrningen av sektorn. Målet var att

utjämna skillnaderna i samhället och att alla människor, oavsett inkomst, skulle ha rätt till

sjukvård, skola och omsorg. Inom ramen för uppbyggnaden av den generella välfärden

byggdes det också stödstrukturer för samhällets mest utsatta ett s k samhälleligt skyddsnät.

Parallellt med uppbyggnaden av den offentliga sektorn har ”socialt arbete”

akademiserats och idag är de som arbetar med ”socialt arbete” avlönade tjänstemän. Individ

och familjeomsorgen (IFO) är samlingsnamnet på den verksamhet inom kommunerna som

arbetar med försörjningsstöd, barn, ungdom och familj, missbruk och socialpsykiatri. Under

de senaste decennierna har verksamheten alltmer specialiserats och fragmenterats vilket är

mest påtagligt i storstäderna. En stark strömning idag vilken påbörjades vid millennieskiftet

är att insatserna som förmedlas ska vara förankrat i aktuell forskning. Inom ramen för den

pågående omstruktureringen av välfärden har även företagsmodeller hämtade från den privata

sektorn (beställar- och utförarenheter, program/divisioner/ produktionenheter/resultatenheter

osv) fått allt större inflytande inom välfärdssektorn. Planering, utbildning och förfining av

metoder och organisation anses vara kungsvägen för att lösa komplexa problem. Utöver

dessa förändringar har i ökande utsträckning välfärdstjänster privatiserats i skenet av att

öka valfriheten för den enskilde medborgaren. Den övergripande iden är att bryta upp det

offentliga monopolet och genom utförsäljningar effektivisera verksamheterna. Sammantaget,

det sociala arbetet som riktat sig mot fattiga, sjuka och bostadslösa har förändrats i grunden

under de senaste 100 åren, men trots förändringarna består fattigdomen och orättvisorna.

Frågor som är viktiga att ställa sig idag är om den nuvarande organiseringen

är tillfyllest? Gagnar det brukarna/klienterna, är det till hjälp? De pågående diskussionerna

om att utveckla former för att systematiskt följa upp arbetet, är kanske en möjlig väg att

undersöka detta? I bästa fall kanske det skapar förutsättningar för personalen att reflektera

över arbetet. Vidare, går det konkret att peka på i vilken utsträckning valfriheten ökat för den

enskilde i den del av välfärdssektorn som arbetar med samhällets mest utsatta? Har de några

val?

En väsentlig fråga i sammanhanget är att försöka besvara vilken betydelse de

strukturella samhällsförändringarna, som påverkat arbets- och bostadsmarknaden, har för

ökningen av antalet fattiga och bostadslösa? Är en sådan fråga över huvud taget relevant

att ställa i tider där strukturella tillkortakommanden förvandlats till individuella problem?

En iakttagelse är i alla fall att förändringarna på arbets- och bostadsmarknaden lett till

att socialtjänsten tvingats bygga upp en sekundär arbets- och bostadsmarknad. Finns det

några vägar ut? Gällande det pågående projektet att, utveckla en evidensbaserad praktik i

socialtjänsten – vart leder den, blev det bättre för brukaren/klienten? Finns det tankar om att

följa upp och utvärdera projektet? Väsentliga frågor att ställa idag men finns det några givna

svar.

Anders Arnsvik
Socionom/Masterstudent

Share This Post

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Lost Password

Register

Skip to toolbar