Den 17 december 2017 lade regeringen fram ett förslag om en ny samtyckeslag. Förslaget har diskuterats under lång tid men tog ny fart efter den kraftfulla #MeToo-kampanjen under hösten förra året.
Illustration: Erik Järnberg
Redan 2016 kom förslaget om en samtyckeslag från den utsedda sexualbrottskommittén. Samtyckeslagen innebär bland annat att det blir förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visat att hen vill medverka.
– Sex ska vara frivilligt och är det inte frivilligt är det olagligt, uttryckte statsminister Stefan Löfven vid regeringens presskonferens efter inlämnandet av förslaget den 17 december 2017.
I regeringens förslag ingår införsel av två nya brott, oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp, som kan ge fängelsestraff på upp till fyra år. Minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs. Lagen innehåller även riktlinjer för att stärka det straffrättsliga skyddet samt att ge utsatta personer stöd tidigare i rättsprocessen.
Regeringen kommer att avsätta resurser för att informera myndigheter och domstolar samt även ändra läroplanen så att frågan tas upp i skolundervisningen. Dock innebär förslaget inte någon införing av rubriceringen ”synnerligen svårt brott” trots att det funnits med i diskussionen. Enligt regeringen handlar den nya samtyckes lagen inte bara om att höja straffen utan också om att förändra synsätt och värderingar i samhället.
– Det är dags att lägga skulden där den hör hemma; hos gärningsmännen, sa vice statsminister Isabella Lövin (MP) vid presskonferensen.
Även justitieminister Morgan Johansson (S) uttryckte att fokus när det gäller sexbrott måste ligga på mäns beteende.
– Om mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det männen som måste förändras.
Statsminister Stefan Löfven beskriver samtyckeslagen som en ”historisk reform” och den föreslås träda i kraft den första juli 2018.
Text: Ylva Alsterlind
