Bo Rothstein, professor i statsvetenskap talade om ekonomisk demokrati på en konferens om innovativa affärsmodeller vid Karlstads CCC. Han berättade om sin syn på hur demokrati kan appliceras i en ekonomisk kontext som exempelvis i företag.
Demokrati är ett fenomen som genom årens lopp blivit en önskvärd modell att styra ett land. På senare år efter murens fall och östblockets politiska förändringar har demokratin vunnit mark i länder som vi bara kunde drömma om skulle anamma ett demokratiskt styrelseskick.
Bo Rothstein
Foto: StockIMage
– Demokrati som styrelseform ska kunna fungera för enormt stora och väldigt komplicerade organisationer som stora nationalstater med hundratals miljoner människor inblandade, menar Bo Rothstein.
Med ekonomisk demokrati menas att den enskilde personen har större möjlighet att påverka den ekonomiska utvecklingen i en organisation eller företag. De som förespråkar denna modell menar att den beslutande makten ska delas av de som arbetar i exempelvis ett bolag.
– Det intressanta som finns i företaget sitter i huvudet på de som arbetar, inte i kapitalet. Här ser man en övergång till mer inflytande från arbetskraften. Eftersom man inte kan ge order till arbetskraften som tidigare, är man beroende av individernas kreativitet och engagemang. Detta ökar om de som arbetar har större inflytande på verksamheten, säger Rothstein.
Ingen vänsterfråga
Rothstein menar är att ekonomisk demokrati inte ska ses som en vänsterfråga. Den står över den politiska vänster-högerskalan. Bo Rothstein säger också att begreppet demokrati inte är en vänster eller högerfråga. Som exempel tar han MBL (medbestämmandelagen) som Olof Palme menade var en enorm framgång på demokratiområdet. Denna fråga enade alla svenska politiska partier från vänster till höger och visade på att demokrati inte kunde låsas fast vid en viss politisk ideologi.
– När man pratar om ekonomisk demokrati, så är det viktigt att tänka att demokrati kan se ut på tusen olika sätt. Till exempel är den schweiziska demokratin är väldigt annorlunda jämfört med den amerikanska som i sin tur skiljer sig från den danska formen av demokrati. Trots att dessa är så olika kallar vi ändå det för demokrati.
Olika modeller
Rothstein menar vidare att när vi pratar om ekonomisk demokrati ska vi inte tänka att det finns bara en modell som finns till hands. Det kan finnas många olika modeller som passar olika företag,
branscher, regioner och kanske länder. När det gäller produktiva verksamheter har vi föreställningen att de inte kan ha ett demokratiskt styrelsesätt. Den vedertagna modellen är att exempelvis ett
företag styrs av dess ägare och arbetstagarna har en begränsat inflytande på verksamheten.
– Det går inte ha en skola, dagis, bageri eller bilfabrik styrda demokratiskt. Det är helt omöjligt, menar man. Det är något konstigt med den här paradoxen, säger Rothstein.
Bo Rothstein säger att hans demokratiska utgångspunkt ligger i den klassiska liberala demokratin grundad på individuella rättigheter, inte kollektiva.
– De marxistiska idéerna med planhushållning är slutkörda. Det finns inget att hämta där, menar han.
Den liberala demokratin står inte i motsatsförhållande med en ekonomisk demokrati, hävdar Rothstein. Vidare berättar han att man under hela 2 000 år hävdade att demokrati inte skulle fungera
annat än i mindre sammanhang som byar eller i mindre befolkningsgrupper. Men genom den representativa demokratins genombrott blev det möjligt med demokratiska medel styra länder med
stora befolkningar. Så kan det också vara med större företag. Rothstein nämner att många människor lider av låg livstillfredställelse. Det kan ha sin grund i att man är olycklig på sitt arbete; att man inte blir sedd, respekterad eller känner man inte hör hemma där.
– Det visar sig att hos företag med mer löntagarinflytande är arbetstillfredsställelsen högre. Sjukdomarna som utbrändhet och depression är ett ökande samhälleligt problem. Väldigt mycket av detta kommer ifrån att man inte känner sig tillfreds på sitt arbete. De har inte så mycket att göra med hemmasituationen utan det är mycket mer arbetsrelaterat, menar Rothstein.
Bo Rothstein menar att han kan se att ekonomisk demokrati fungerar väldigt väl i form av löntagarkooperativ. Han säger att också att förutsättningar för att öka denna företagsform är god och
att det kan ge upphov till såväl ökad arbetstillfredsställelse, innovation och kreativitet.
Text: Henrik Sjöberg
