Bakgrund
Socialchefen i Kalmar socialförvaltning, föreslår i en tjänsteskrivelse att socialnämnden beslutar om en avveckling av den psykoterapeutiska verksamhet som bedrivs inom förvaltningen. Socialförvaltningen i Kalmar planerar att fortsättningsvis kunna erbjuda familjesamtal, men har inte i uppdrag eller för avsikt att bedriva psykoterapi, då sådan är att betrakta som vård och behandling inom landstingets ansvarsområde.
Anders Alexandersson, jurist på Socialstyrelsen, har klargjort att så snart en legitimerad personal använder sin yrkesutbildning och sitt yrkeskunnande är verksamheten att betrakta som hälso- och sjukvård. Detta gäller oavsett om dennes titel är socialsekreterare, behandlare eller psykoterapeut. Enligt Alexandersson behöver då arbetsgivaren, för att kvalitetssäkra verksamheten och ge trygghet för klienten, inrätta en vårdorganisation med journalföring, patientförsäkring och verksamhetschef.
Det finns idag ett stort antal legitimerade psykoterapeuter som har sin grundanställning i någon annan profession, t ex socialsekreterare, behandlare eller kurator. Enligt den överenskommelse som tecknades mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta, Svenska Kommunalarbetarförbundet samt OFR 2011-10-18, bör de tituleras psykoterapeut om deras arbetsuppgifter till mer än hälften utgörs av psykoterapi. Denna överenskommelse var anledningen till att vi aktualiserade frågan om en förändring av titel från socialsekreterare till psykoterapeut.
Varför vår fråga är en viktig fråga
Idag arbetar många barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar enbart med barn och ungdomar som uppvisar psykiatriska symptom och sjukdomar. Vi anser att det är olyckligt att Kalmar kommun vill dra en så strikt gräns mellan vad som anses vara socialtjänst respektive psykiatri. Vi ställer oss frågan om de familjer som kommer till oss ska behöva få symptom och bli sjuka innan de erbjuds hjälp? Vi anser vidare att Kalmar kommun har en alltför snäv syn på vad psykoterapi är. I våra diskussioner med Kalmar kommun har vi uppfattat att man ser psykoterapeutiskt arbete som ett arbete som enbart skall bedrivas inom sjukvården. Detta synsätt delar inte vi och det delas inte heller av landets många familjeterapeuter. En familjeterapeut arbetar inte enbart med psykiska problem utan lika mycket med psykosociala och relationella problem. Familjeterapi hör därför hemma även inom socialtjänstens öppenvårdsverksamheter. Lika klart är det för oss att det inte är helt lätt att separera dessa problem från varandra. I vårt arbete möter vi ofta familjer som har alla dessa problem.
Vi vill också sätta fokus på de mest utsatta barnen i samhället – ”socialtjänstens barn”. Det är allvarligt att dessa barn och deras familjer inte ska ges tillgång till kvalificerad behandling inom kommunal öppenvård. Socialstyrelsens och Högskoleverkets utredningar från 2010 visar att det i Sverige råder en betänklig brist på personal med kompetens att bedriva psykoterapeutiskt arbete. Socialstyrelsen med flera instanser har återkommande uppmärksammat bristen på kompetens hos socialtjänsten. Det är därför obegripligt att Kalmar kommun först investerar sammanlagt tio års vidareutbildning i familjeterapi, för att därefter avveckla verksamheten. Det enda skäl man anger är att socialtjänsten i Kalmar inte ska erbjuda socialtjänstens familjer psykoterapi. Det innebär att socialtjänsten i Kalmar urholkar sin införskaffade kompetens, för när man väl har införskaffat den, får den inte användas i verksamheten.
Vi har valt att adressera vårt dilemma till berörda parter, då vi anser att frågan inte bör hanteras som en enskild kommunal angelägenhet, utan lyftas upp till nationell nivå. Vi är inte ensamma. Många socionomer har examinerats och legitimerats från de svenska lärosätena under de senaste åren, socionomer som har sin grundanställning inom socialtjänsten. Hur löser de anställda och deras kommuner detta dilemma? Vi anser inte att vi bedriver hälso- och sjukvård i traditionell bemärkelse, utan att vi bedriver familjeterapi inom socialtjänstens ramar. Hur kan lagarna mötas och anpassas till den verklighet som råder idag? Barn, ungdomar och deras familjer, oavsett inom vilken myndighet de befinner sig, har rätt till kvalificerad vård och behandling. Vi har föreslagit Kalmar kommun att låta denna fråga bli ett pilotfall, eftersom den behöver en mångsidig genomlysning. Kalmar kommun har tyvärr tackat nej till vårt förslag.
Marianne Arrias, Socionom/leg psykoterapeut
Malin Ekedahl Petersson, Socionom/leg psykoterapeut
Göran Karlsson
Eran beskiving skulle likagärna kunnat handla om andrra kommuner t.ex Haninge kommun där jag arbetar.
Det är en viktig fråga ni lyfter fram speciellt nu, när psykriatrin nästan uteslutande på vissa håll arbetar med neuropsykriatri på individuell basis och aldrig med familjen eller systemet.
Ett annat område där den psykoterapeutiska kunskapen och kompetensen är viktig och ligger på kommunernas ansvar är våld i nära relationer.
Göran Karlsson
Fil.kand och Leg.psykoterapeut