I slutet av april talade Eva Bojner Horwitz, kulturhälsoforskare kopplad till Uppsala Universitet och Karolinska Institutet vid Karlstads universitet. Hennes tema var humanisering med hjälp av kultur, i samband med en heldagskonferens om kultur och hälsa.
Eva Bojner Horwitz
Foto: Robert Halvarsson
En av de frågor inom kulturens breda område som Eva Bojner Horwitz intresserat sig särskilt för är vilken påverkan dans, musik och teater har på dess utövare. Vad dessa gör med oss.
– När man exempelvis har engagerat sig i dans och musik så kan man se att man har lättare att läsa av andras känslor jämfört med om man inte har denna erfarenhet. Känsloavläsning är en viktig del i vår kommunikation som hjälper oss att skapa sociala kontakter och avläsa tidiga signaler på ohälsa, säger Bojner Horwitz.
Hon har arbetat i en rad olika forskningsprojekt, har flera vetenskapliga studier och böcker under sitt bälte runtomkring kultur och hälsa. På nära håll har hon kunnat se hur kulturen kan vara en livlina, då vi upplever att vi tappar kontrollen över livet, sång och dans spelar större roll än man kan tro:
– Jag är än övertygad om att vi kan skapa humanisering och ökad medmänsklighet med hjälp av kulturen, vilket hjälper en, inte minst när livet drabbar en som allra värst.
Hennes forskningsområde tas idag på stort allvar och just nu är Eva i Berlin där man för första gången har involverat kultur, konst och hälsa som egen disciplin på världskonferensen i Integrativ Medicin. Kulturens hälsoeffekter är högintressant för fler än de redan frälsta. Det är en viss skillnad från hur det såg ut för några decennier sen.
– När jag började med detta ansågs det nog vara ganska flummigt, men nu finns det en rad medicinska vetenskapliga tidskrifter inom fältet, och vi har kunnat observera flera goda fysiologiska effekter vid kulturutövande.
Kulturhälsoboxen
Foto: Robert Halvarsson
En svårighet som hon kunnat uppmärksamma är att en inte obetydlig del av befolkningen har liten förmåga att identifiera, differentiera och beskriva sina känslor, så kallad alexitymi. Det kan minska välmåendet och det finns kopplingar till depression och högt blodtryck. Men genom kulturella aktiviteter kan man stimulera tillväxten av känsloreglerande förmågor.
Tillgången till själva kulturen är däremot skiktad, ojämlikt fördelad och många kan uppleva att det saknas tid eller ork för sådana saker. Samtidigt spenderar många människor mycket tid på skolan eller i arbetslivet, därför är tillgången till kultur i arbetslivet en allt mer aktuell fråga – dessa forskningsrön kanske kan intressera många arbetsgivare.
För den som regelbundet upplever kultur, exempelvis i arbetslivet, ökar förmågan att vara motståndskraftig mot stress och andra påfrestningar. Kulturella aktiviteter på arbetsplatsen kan medverka till att de anställda bygger en buffert mot negativ stress.
– De arbetsplatser som självvalt introducerat en kulturaktivitet en gång i veckan har skapat förutsättningar för de anställda att stå emot utmattning.
Men det är inte bara skydd mot negativ hälsoutveckling som kultur kan bidra till. Utan även stimulera positiva förmågor och kreativa egenskaper. Viktigt är också att säga att vi aldrig kan ta bort det självklara med att kulturen har ett egenvärde i sig bara för att vi följer hälsoutveckling, menar Eva.
Frågan när vi är som mest kreativa är intressant.
– När vi tänker som mest kreativt behöver inte självklart vara på arbetsplatsen utan kanske när vi står i duschen eller går i skogen. Det här är viktigt att tänka på när vi skapar våra nya sjukhus, inte minst när vi bygger nya Karolinska. Det räcker med ett enkelt träd som finns utanför fönstret på vårdavdelningen på sjukhuset för att vi ska kunna iaktta minskade vårdtider jämför med om man tittar in i en cementvägg.
För att bidra till en bättre arbetsmiljö och även skolmiljö för våra ungdomar, verkar det alltså vara klokt att bygga in kulturupplevelser i våra vardagsmiljöer. Det finns idag stora möjligheter för såväl organisationer som individer att låta kulturen berika en.
– Det händer massa saker när vi går in i det icke-verbala landskapet, saker man inte kan sätta ord på, som behöver andra uttryckssätt. Humanisering bygger inte bara på ord, menar Eva Bojner Horwitz.
Text och foto: Robert Halvarsson
Böcker i urval:
Kulturhälsoboxen
Må bättre med musik
Kultur för hälsans skull
Fibromyalgi : på grund av stress
Kultur & Folkhälsa – antologi om forskning och praktik
Arrangörer:
För konferensen stod Karlstads universitet som arrangör, i samarbete med Karlstads kommun, Region Värmland och Landstinget i Värmland.
