Share This Post

Okategoriserade / Socialt arbete

King-dagen 2005: Kampen mot rasismen

År 1948 togs konventionen om de mänskliga rättigheterna i FN. Första artikeln lyder: ”Alla människor är födda fria och jämlika i värdighet och rättigheter.” Denna artikel kränktes gång på gång under Martin Luther Kings liv och den kränks tyvärr ännu idag i Sverige. Rasism finns i oss och i vårt samhälle. Det är få av oss som vill erkänna att vi har fördomar mot människor som inte ser ut som oss själva, men faktum är att var och en av oss har rasistiska fördomar. King sa att vi alla lider av psykologisk starr, en sorts ”ögonsjukdom” som gör oss blinda för våra egna fördomar. Ett av de första stegen på ickevåldets väg är att erkänna dessa onda fläckar inom en själv och kämpa för att minska dem. Ickevåld är lika mycket en yttre som inre kamp. Det innebär också en kamp mot rasismen som ligger i vår samhällsstruktur.

Rasismen i USA under Kings tid visade sig på många olika sätt. Svarta var förbjudna att sitta på vissa platser i bussarna, på vissa restauranger och simhallar. Men även på det ekonomiska området existerade stora orättvisor. Hälften av alla de svarta bodde i usla bostäder och de svarta hade endast hälften så stora inkomster som de vita. Arbetslösheten var dubbelt så stor bland de svarta. Många av dessa ekonomiska orättvisor existerar ännu idag. I kampen mot förtrycket av de svarta var det vissa av de svarta som själv började använda rasistiska tankar. De ville inte ha med vita i demonstrationstågen och de pratade om ”Black power” – svart kraft. Martin Luther King och många med honom vände sig mot detta. De menade att protesterna skulle vila på etik, inte på ras och att det skulle vara ett nederlag på många sätt att inte ta med vita. Vissa vita hade till och med gett sitt liv i kampen mot rasismen i USA. Kings slutsats var att den vite behöver den svarte och den svarte behöver den vite.

I Kings sista bok Kaos eller gemenskap skriver han att världen är idag som ett enda globalt hus. Globaliseringen har nu gått så långt att alla människor idag är grannar. Trots våra olikheter i kultur, språk och utseende bor vi nu tillsammans varken vi vill eller inte. Därför måste vi nu lära oss att leva i fred med varandra. Vår överlevnad som människor handlar om vår förmåga för förändring och vår villighet att anta nya utmaningar. Det hus som vi nu lever i kräver av oss att vi förändrar det globala grannskapet till ett globalt broder- och systerskap. Tillsammans måste vi leva som syskon eller vara tvingade att utplånas som dårar.

King är känd som den stora visionären och drömmaren, men han var framför allt en handlingens man. Han agerade ut sin vision om en enad mänsklighet. Genom ickevåldets väg försökte han tillsammans med hundratusentals av sina bröder och systrar övertyga resten av USA:s befolkning att rättvisa och integration var enda vägen att gå. Den amerikanska medborgarrättsrörelsen gjorde det genom demonstrationer, sittblockader, strejker, bojkotter och andra ickevåldsmetoder. Han kombinerade alltid motståndshandlingarna med tal om kärleken som når över alla gränser. Han var mycket mån om att de vita inte skulle känna sig rädda för de svartas kamp för rättvisa. Om de inte kunde övervinna rädslan skulle rättvisa aldrig nås utan endast mer våld skulle vara resultatet.

På pappret är det svårt att hitta rasism i det svenska samhället. Men det betyder inte att det inte finns där. Vi har mycket att jobba på både när det gäller våra fördomar inombords och den rasism i vårt samhälle som leder till exempel till att de med en annorlunda hudfärg inte får jobb, grips oftare av polisen eller inte släpps in på vissa restauranger och pubar. De flesta människor i Sverige håller med om att alla människor har lika stort värde. Ändå agerar vi många gånger som om vi skulle värdera svenska liv som mer värda än andras.

Om King hade levt idag hade han nog tyckt att vi har kommit en bit på vägen när det gäller samlevnaden i det globala huset. Samtidigt är jag säker på att han hade lidit med alla de som fortfarande diskrimineras i Sverige och på andra ställen i världen. Vi lever idag i ett betydligt mer globaliserat samhälle än på Kings tid, men ännu har vi inte nått ett stadium där vi ser alla människor ses som jämlika eller där vi alla har respekt för varandra. I boken Kaos eller gemenskap säger King: ”Förståelse raserna emellan är liksom livet inte någonting utan vidare givet, den är något som måste skapas fram.” Skapande kan vara ansträngande men när det är som bäst kan det gemensamma resultatet bli fantastiskt. Tänk om vi kan bygga ett globalt hus som rymmer alla på lika villkor?

Martin Smedjeback
Ordförande i arbetsgruppen för Martin Luther King-dagen

Se även www.martinlutherking.se

Share This Post

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Lost Password

Register

Skip to toolbar