På Kumla hungerstrejkar interner för att få rätt att krama sina anhöriga. De vill inte förvägras fysisk kontakt med sina mammor, med sina barn eller med sina respektive. Det hela låter mycket enkelt. Klart de ska få kramas. Vari ligger den samhälleliga förlusten i att tillåta detta? Detta undrar Eric Rosén.
Hata gärna – men låt de älskande kramas
