Motvilligt packar vi väskorna på söndagseftermiddagen och stänger dörren till vårt fritidshus. Plommonträden blommar, och den söta doften fyller luften av surrande bin. Påskliljorna lyser gult bredvid några av rester av tulpanblad som rådjuren har missat. På motorvägen mot Stockholm tränger sig verkligheten på. Jag bläddrar i några jobbpapper. Regeringens vårproposition ligger överst. Det är en dyster läsning. Arbetslösheten har stigit. I februari var 94 000 fler arbetslösa än året före. Enligt prognosen kommer BNP att falla med 4,2 procent i år. Den kraftiga lågkonjunkturen ställer ökade krav på kommuner och landsting, skriver finansdepartementet. Jag tänker tillbaka på den förra ekonomiska krisen i början av 1990-talet, när jag anställdes på Socialstyrelsen. Det blev tvärstopp i ekonomin. Under några år försvann en halv miljon arbetstillfällen. Kommunernas skattestopp tvingade kommunalpolitiker och tjänstemän att vända och vrida på varje krona och skära där det gick. Det fick förstås effekter för socialtjänsten.
Gästbloggare Karin Mossler:Surrande bin och tvärstopp
