Share This Post

Innovationer, Kvalitet & utvärdering / Okategoriserade / Socialt arbete

Evidens i socialt arbete

Det är intressant och samtidigt tragiskt att som socialarbetare följa Socialstyrelsens mer än decenniumlånga oförmåga att begripa vad socialt arbete grundar sig i, samt i vilken organisatorisk kontext det sociala arbetes praktik konstitueras och utförs. Efter en tämligen planerad och iscensatt moralisk panik över det sociala arbetets brist på vetenskaplig grund sjösatte Socialstyrelsen runt 2000-talet top-down-projektet som idag har många olika namn, men som då kallades evidensbaserat socialt arbete.
Mycket utlovades gällande förstärkning av professionen, socialarbetaruniversitet samt en rad av resurser av olika slag. Likt de praliner som blir liggande kvar i julens chokladkartong avsade sig samtidigt Socialstyrelsen Socialtjänstens absolut tyngsta och mest komplexa ärenden till förmån för en ideologisk-vetenskaplig tankefigur. Denna tankefigur uttryckt som evidens förutsätter ett sammanhållet och systematiskt arbetssätt med klienter. Klienter som utifrån detta paradigm förutsätts inneha ett slags rationellt förhållningssätt där klienten själv förmodas kunna betrakta och specificera sitt specifika problem. Detta problem är sällan ett enskilt problem och just det problem som egentligen är klientens huvudproblem är ofta enligt klienten inget problem.
Evidensparadigmet grundar sig av nödvändighet i ett ideologiskt ställningstagande som konstituerar sociala problem som just individuella. Mig veterligen har jag inte sedan jag intresserade mig för evidensbaserat socialt arbete runt år 2002 hittat någon ansats från evidensforskare att leta evidens för lösningar på sociala problem på strukturell nivå.
Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet bör kanske böja sig för verklighetens hårdhet och acceptera att evidensprojektet i grund och botten mest har utmynnat i att det pratas och pratats högt och lågt, men utan att kunna leverera, så även gällande SKL:s evidensretorik.
Min förhoppning inför kommande decennium är att Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet med full kraft fokuserar just på sin roll som Socialtjänstens tillsynsmyndighet genom kontinuerlig och hård granskning av Socialtjänsten. Detta med alla tillgängliga tvångsmedel för att komma tillrätta med att från kommunpolitiskt håll via chefer att påtvinga socialarbetare att runda socialtjänstlagen. Därigenom försäkrar man att klienterna åtminstone får en möjlighet till rättssäker handläggning.
När denna miniminivå gällande socialt arbete väl är uppnådd kan kanske socialarbetarna arbeta på i vettig takt, men inte mer än så. Att i nästa steg börja erövra nya kunskaper och fasa in sig mot ett evidensbaserat arbete kräver oerhört mycket mer. Det kräver en organisation som i sig är evidensbaserad på professionell nivå, och en sådan finns idag inte, eftersom Socialtjänsten är politiskt styrd ända in på beslut gällande individnivå.
Vi kan ju i denna situation med otaliga krisrapporter från alla möjliga håll år 2013, från nord till syd, gällande socialarbetares arbetssituation och hur det påverkar klienterna välja att vänta ut ett evidensbaserat socialt arbete som en slags inteckning i framtiden, eller inse det faktum att ingen hitintills har kunnat påvisa att ett evidensbaserat tillvägagångssätt skulle vara bättre för klienten än ett icke-evidensbaserat.
För syns skull kan ju Socialstyrelsen med evidensprojektet försöka spika upp slajm på väggen i det att det initialt ser bra ut. Tyvärr rinner det åt fel håll, och kommer så att göra så länge Socialstyrelsen inte inser sitt huvudsakliga uppdrag.

Nicolai Astrup
Socionom

Share This Post

7 Comments

  1. Ett intressant och viktigt inlägg om hur “praktiskt socialt arbete” krockar med offentlig retorik samt ett ideologiskt präglat synsätt på evidens-begreppet,

    Jag har svårt att se någon lösning på den problematik du tar upp – som du själv skriver- styrs socialtjänstens verksamheter av politiker, utifrån det kommunala självstyrets utformning.

    En annan aspekt handlar om att SoL är skriven som en så kallad “ramlag”, med ett stort utrymme för skilda tolkningar, vilket får konsekvenser för såväl rättssäkerheten, som för möjligheten att utföra ett professionellt socialt arbete.

    Ett professionellt socialt arbete bör bygga på socialarbetarens/verksamhetens forskningsbaserade kunskaper och praktiska erfarenheter – i kombination med klienten-/klientgruppens önskemål och förutsättningar.

    Således, så länge som lagtexten är skriven som den är, samt när socialtjänsten är organiserad såsom idag, saknas möjligheten att utföra ett professionellt socialt arbete i ordets egentliga betydelse.

    Johannes Fäldt

    Reply
    • Skillnaderna i kunskapssyn mellan kvalitativa och kvantitativa forskningsgrenar i socialt arbete är monumental. Det är skillnad mellan att å ena sidan dela ut penicillin och följa upp effekter på en infektion, eller studera utbildningsnivån i ett bostadsområde mot att å andra sidan studera individuella effekter av möten och samtal med en enskild socialarbetare. Det senare låter sig inte fångas i RCT studier, hur hårt man än arbetar med metodintegritet eller andra frågor. Vi kan inte anpassa praktiken efter vad som går att följa upp i matematiska uttryck, det behövs ett annat vetenskapsteoretiskt paradigm.

      Reply
  2. “DET FINNS INGEN EVIDENS FÖR EVIDENS, DET FINNS INGEN EVIDENS FÖR INGEN EVIDENS O.S.V. KUL MEN MENINGSLÖST”
    (Kjel Hansson, 2009)

    Reply
  3. Jag tycker att det är ett mycket intressant inlägg om
    diskussionen kring den evidensbaserade praktik, framför allt med socialtjänsten som utgångspunkt. Jag tycker också det är betydelsefullt med en grundläggande teoretisk tankegång kring socialtjänstens arbete och utveckling, givetvis i kombination med lagstiftningen såsom SoL, LVU, LVM, LSS, BK, FL, FB och FPL. Personligen ser jag inte gällande lagstiftning som något bekymmer då man som socialarbetare har att förhålla sig till de lagrum som gäller. Det finns mycket vägledning att
    hämta i olika rättsfall och förhoppningsvis ska IVO kunna utvecklas till ett
    rådgivande organ istället för ett enbart kontrollerande verktyg för tillsyn.

    Det som hela resonemanget faller på avseende erfarenhetsbaserat arbete i kombination med forskningsbaserad kunskap är, enligt min uppfattning, socialarbetarens vardag. Arbetsförhållandena gör att
    varje dag som tillbringas på en utbildning/föreläsning innebär merarbete tillbaka på kontoret. Arbetsuppgifterna ökar och det förväntas mer av socialtjänsten i dag än för bara 10 år sedan. Det handlar inte bara om den ökade utsattheten bland kommunens invånare utan även ökade krav med mer yttranden till andra myndigheter liksom krav på närvaro i olika samverkansorgan.

    Högskoleutbildning ger bra grundläggande kunskaper och
    de socialarbetare som påbörjar sitt nya yrkesliv på socialtjänsten behöver mycket stöd och vägledning. Det innebär en ökad belastning på den befintliga personalen och betyder att det måste finnas socialarbetare med erfarenhet som kan stötta de nya på arbetsplatsen. Tyvärr är ju verkligenheten en annan och inte sällan har den som arbetat längst på socialtjänsten inte mer än 2-3 års erfarenhet. Det innebär att socialarbetare ofta blir utan det stöd som borde vara självklart och förväntas ändå hantera socialtjänstens svåraste uppdrag med
    lite vägledning. Detta i sig är ju bara en förklaring till den
    personalomsättning som råder på landets socialkontor, finns som säkert många vet, fler aspekter att ta hänsyn till.

    Dock förblir grundproblemet att socialtjänsten, barn
    och ungdom, har fullt upp med att hantera personalomsättningen och försöka stötta och introducera nya medarbetare. Den evidensbaserade praktiken har ett mycket litet utrymme att växa på vilket gör att verksamheten stagnerar. Det innebär att även de som stått kvar och arbetat några år inte heller förmår attfortsätta inom socialtjänsten, då upplevelsen blir att det saknas utveckling i arbetet.

    Innan man börjar föra teoretiska resonemang om olika
    vägar för hur socialtjänsten kan utvecklas behöver möjligheten och utrymmet för en utveckling finnas. Jag har ingen lösning på det problemet men kan inte se att ändrad lagstiftning leder till en ökad professionalisering eller ökad evidens i det sociala arbetet. Socialtjänsten behöver få behålla erfaren personal som ser möjligheter till utveckling på arbetsplatsen.

    Reply
  4. Tackar för detta välkomna och bitska debattinlägg! Vad gäller evidens-fundamentalism och “sociala problem är individuella”-trenden i vår samtid håller jag fullständigt med i författarens kritik. Däremot håller jag inte med om att problemet skulle vara att socialtjänsten är politiskt styrd, utan tvärtom, vill jag påstå, men nu hårddrar och förenklar jag, är ett grundläggande tankefel att det går att lösa alla sociala samhällsproblem i tider av massarbetslöshet och “professionellt”. Visst behövs det och är underskattat med skickliga socialarbetare (snarare än alla utredare…) men utan naturliga nätverk, fungerande civilsamhällen och levande folkrörelser som arbetar konkret för solidaritet och minskade klyftor kommer vi inte långt.

    Reply
  5. Tack att du upplyser om detta problem inom Socialstyrelsen! Frågan är om Socialstyrelsen är ens intresserade att bryta den onda ‘trygga för de’ cirkel!!??

    Reply
  6. Se gärna vidare. ” En domänteori…för socialt arbete” Stefan Morén m fl.
    “.. människan är en kulturvarelse; med hjälp av värden och idéer kan hon motivera sina handlingar. I de institutionella villkorens domäner florerar idéer om hur det sociala arbetet ska bedrivas och styras…idéer och standardisering och mätbarhet av sociala insatser legitimeras.. knyts på så sätt förväntningar på hur arbetet ska bedrivas och dokumenteras.. Det behöver knappast sägas att den manualstyrde socialarbetaren är ett idealobjekt för en tillsynsmyndighet”

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Lost Password

Register

Skip to toolbar