Är mitokondrierna klokare än vår hjärna? Utifrån vad de gör kan man nästan tro det.
Enligt Vårdguiden består människokroppen av flera miljarder celler. De är kroppens byggstenar och förökar sig genom delning till två eller fyra andra celler. De är mycket små och för att förstå hur små de är kan man tänka sig att den i jämförelse enorma äggcellen bara är en tiondels millimeter. Alla celler har olika uppgifter, exempelvis tar de emot information, rör på sig, skickar signaler till olika kroppsdelar eller bygger upp ny hud. Tillsammans med andra celler bygger de upp vävnader för muskler och ben. Vävnader bildar i sin tur organ såsom hjärta och lungor. Gemensamt blir allt detta våra unika kroppar. I cellen finns mitokondrier, som är cellens kraftverk. Genom maten vi äter bildas energirika kemiska ämnen från proteiner, fett och kolhydrater. När de energirika ämnena bryts ner i cellen frigörs energi som behövs för de olika processerna. Det viktigaste ämnet som produceras är Adenosintrifosfat (ATP) och är den energikälla cellprocesserna behöver för i
princip alla sina funktioner.
Illustration: Maria Lundby Bohlin
Mitokondriernas ursprung
Mitokondrierna anses ha sitt ursprung från bakterier som byggdes in i primitiva celler för mer än 1 000 miljoner år sedan. De gjorde det möjligt för våra celler att utnyttja syre. Mitokondrien har en egen uppsättning av dna, deoxiribonukleinsyra, arvsmassa eller genom rna, deoxiribonukleinsyra som är en macromolekyl och finns i allt liv. Hur många mitokondrier vi har i våra celler beror på fysisk kapacitet och genetiska komponenter. Vi är fortfarande stenåldersmänniskor rent fysiskt. Vi sprang flera timmar i sträck per dag och utvecklades som långdistanslöpare.
I ett reportage för Fighter magazine berättar Seth Ronland fystränare som driver anläggningen Breeze Fitness i Ystad, att styrketräning också visat sig kunna påverka mitokondriedensiteten.
– För att träna våra explosiva fibrer krävs explosiv träning, mycket simpelt förklarar, säger han.
Högre energi
Enligt tidskriften” Allt om vetenskap” har en grupp dansk-svenska forskare kommit fram till att mitokondrierna producerar högre energi hos elitidrottare än hos andra människor. Om detta är medfött eller inte är inte utrett, likväl var förändringarna tydligast hos de muskelfibrer som var mest aktiva. Genom att springa en halvtimme några gånger i veckan fylls hjärnan med nya energikraftverks – mitokondrier.
Forskarna tror att det leder till att hjärnan orkar lite mer, blir mer motståndskraftig mot utmattning. Eftersom det är hjärnan som signalerar till kroppen att den behöver vila, kanske de nya mitokondrierna gör att man orkar lite till. Genom att träna kroppen blir hjärnan starkare.
Text: Marianne Jonsson
