“Den sociala barnavården har inte följt lagar och rekommendationer, det är främst den lokala praktiken (kommunerna / verkligheten är min tolkning av praktiken )som har brustit.” Ungefär så här sa Göran Johansson på konferensen “HVB med kvalitet” som jag var på i fredags, och Göran borde vara insatt eftersom det var han som ansvarade för vanvårdsutredningen 2006 – 2011.
Det är konstigt att vi inte lär oss av historien, det är ju det allra bästa sättet att undvika göra samma slags misstag igen.
Det gjordes en vanvårdsutredning om de barn som misshandlats, utsattes för sexuella övergrepp och vanvårdades inom den sociala barnavården fram till 1980. Vi blev illa berörd och förfärade över de hemska berättelserna som de nu vuxna barnen berättade, det var som om de levt i en parallell verklighet utan att få hjälp från vuxenvärlden…. eller visste de vuxna vad som pågick?
“…både tjänstemän och förtroendevalda har ofta haft ett perspektiv där de mer skyddat sig själva och kommunen” sa Göran Johansson när han berättade att det kunde vara svårt att hitta dokument i arkiven om dessa fosterbarn, det var sällan den sociala barnavården antecknat något om misstanke om vanvård.
De forna fosterbarnen fick en offentlig ursäkt, vissa fick 250 000 kronor i skadestånd OM han/hon kunde bevisa att det förekommit övergrepp.
Men har det blivit förbättringar?
Tja, alla barn ska ju ha en egen socialsekreterare nu för tiden….. men är en egen socialsekreterare en garanti för att barnet får en bättre vård som verkligen ser till det enskilda barnets behov? Får barnet de 4 besök/ år från sin socialsekreterare som han/hon ska få? Pratar de i enrum då och kan socialsekreteraren verkligen bemöta barnet på ett sådant sätt att barnet kan berätta?
Ansvaret nu och framåt för att undvika att de placerade barnen behandlas dåligt enligt Göran Johansson:
De anställdas ansvar – rapportera missförhållanden ( Lex Sarah)
Ledningens ansvar – Barnens säkerhet; ta reda på hur det fungerar i praktiken, i din kommun / institution /organisation, fråga och följ upp!
Socialnämndens /politiskt lednings ansvar – Ta reda på hur det fungerar i praktiken! Prioritera verksamheten, tillför kompetens och resurser.
Göran drar slutsatsen: Ständig uppföljning och kvalitetsarbete behövs.
Enligt mig så är de lagar och rekommendationer som finns för familjehemsvården bra, Socialstyrelsen har faktiskt ett helt ok utbildningsmaterial och de har blivit tydligare med att både rekryteringsprocessen och utbildning är viktiga. Det verkar finnas en vilja att höja kvaliteten….
Men tyvärr är det ekonomin som styr och begränsar förbättringsarbetet.
Och eftersom politikerna låter sig styras så mycket av ekonomin så fattas det förmodligen kunskap också; kunskapen om att det som inte får kosta pengar i nuläget förmodligen kommer att kosta samhället mycket mer om några år.
Det är frustrerande för oss som förstår dessa samband, men som inte har makt att fatta beslut som rör samhället.
Göran sa att det var tydligt att det var den massmediala uppmärksamheten efter Uppdrag Gransknings Tv-program “En stulen barndom”, som satte i gång politikerna och vanvårdsutredningen. Det behövs uppmärksammas i media och en folkstorm för att få uppmärksamheten från politikerna.
Men behövs det verkligen en sån katastrof av något slag, ett sammanbrott av den sociala barn och ungdomsvården? Kan vi inte göra förbättringar i förebyggande syfte?
Eva-Lena Edholm, Föreläsare
Hemsida: www.evalenaedholm.se
Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg
twitter: @evalenaedholm.se
facebook:www.facebook.com/EvaLenaEdholmForelasareHandledareOchKonsult
Mail: info@evalenaedholm.se
tel: 070-5098783
