Annonsutrymme premium"

Share This Post

Innovationer, Kvalitet & utvärdering / Okategoriserade / Socialt arbete

Byråkratiseringen av socialtjänsten tar tid från brukarna

GRANSKNINGSSAMHÄLLETS GLITTERSPRAYADE ORGANISATIONER

Policyer, riktlinjer och tillsyn är sedan länge vardag för socialcheferna. Men fokus har på senare tid flyttats från att arbeta för brukarens bästa till att bocka för i checklistan att allt har gått rätt till. Det har skett i all välmening i syfte att förbättra den offentliga sektorn, men frågan är om en modern organisation verkligen behöver alla dessa styrdokument och rutiner?

Organisationsforskaren Mats Alvesson menar att många offentliga verksamheter inte styrs av sina mål och ledare. I stället är det policyer, lagar och regler som styr verksamheten.

– En del av detta är förnuftigt, säger Mats Alvesson, men ofta är kunskapsbasen tveksam och det blir för mycket formella regleringar som kräver uppföljning i en orimlig omfattning.

Per Sandberg är ledamot i FSS, Föreningen Sveriges Socialchefer. I sitt arbete som förvaltningschef för socialtjänsten i Växjö kommun märker han tydligt en fokusförskjutning.

– Regeringen bildar nya kontrollfunktioner hela tiden och vi hinner inte lära oss den ena riktlinjen förrän den andra kommer. Risken är att vi fokuserar på statsmakternas krav och tappar tid och fokus för dem vi arbetar för. När den viktigaste frågan från tillsynsmyndigheter blir hur vi följer mallar och policyer, och inte vilka mervärden som socialtjänsten kan skapa för kommunmedborgarna, ja då är det dags att flytta tillbaka fokus, menar Per Sandberg.

I Brukartidsprojektet som SKL gjorde 2005–2007 redovisas att socialsekreterare la omkring 20 procent av sin arbetstid på direkt brukartid. Även om undersökningen är ganska gammal visar den hur lite tid det finns när det kommer krav på nya kontrollfunktioner.

VIKTIGARE GÖRA ADMINISTRATIVT RÄTT ÄN RÄTT

Formalia och byråkrati lämnar lite utrymme kvar för folks professionalitet och goda omdöme. Nyexaminerade känner sig tveksamma till att gå ut i ett arbetsliv där man bara till viss del får tillämpa sin kompetens. Nackdelarna är uppenbara. Vi riskerar att få medarbetare som bara följer formella instruktioner, dokumenterar och bockar av att allt på ytan står rätt till.

En socialchef vars kommun ett år fick ett 25-tal påpekanden vid en inspektion av Socialstyrelsen, klarade sig året efter utan påpekanden. På frågan om man hade ändrat sitt sätt att arbeta blev svaret ”nej, men vi har skrivit 25 nya rutiner”.

STRUKTURPROBLEMEN UPPTÄCKS INTE

Kalle Gudmundsson är ordförande i FSS. Han säger att socialcheferna till viss del måste vara självkritiska.

– Vi har ju faktiskt efterfrågat riktlinjer på flera områden.

– Men den explosion av riktlinjer och krav på uppföljning som vi har sett de senaste åren hänger också ihop med en annan mekanism, nämligen att när ett fel begås av en person som arbetar med vård eller omsorg får det ibland stort genomslag i media och leder inte sällan till förslag på nya rutiner. Problemet är att nyordningen ofta grundas på ett isolerat misstag i stället för på en grundlig översyn för att upptäcka strukturella problem, säger Kalle Gudmundsson.

Vi putsar alltså här och var och får glittriga ytor på något som kanske bär med sig ett dolt strukturfel, år efter år. Det finns flera områden där vi behöver lyfta blicken från checklistorna och sätta fokus på brukaren igen, uppriktigt och långsiktigt.

Ska vi förebygga sociala problem behöver socialtjänsten nå fler och skapa större delaktighet. Så tänkte Linköpings kommun när de valde att arbeta med serviceinsatser i stället för biståndsbeslut på en öppen missbruksmottagning. Den enskilde kan där själv be om vård, utan ett myndighetsbeslut krävs. Men enligt Socialstyrelsen är det inte rättssäkert och Linköpings kommun har fått ett vite på en miljon kronor.

Är landets socialchefer tillräckligt modiga att göra det som Mats Alvesson uppmanar till: Att ibland undvika att agera enligt det formellt rätta, även om det kan uppstå en konflikt?

– Börja fråga er vad ni håller på med. Undersök vilka mål som styr organisationen och vilka motsägelser som finns. Avveckla program som bara ser tjusiga ut i ”skyltfönstret” och minimera projekt, möten och aktiviteter där huvudpoängen är att man ska hålla sig på betryggande avstånd från den konkreta verksamheten, säger Mats Alvesson.

Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet.
Kalle Gudmundsson, ordförande i FSS och socialdirektör i Norrköpings kommun.
Per Sandberg, ledamot i FSS och förvaltningschef för socialtjänsten i Växjö kommun.

Föreningen Sveriges Socialchefer arbetar för att utveckla den svenska välfärden. Medlemmarna är beslutsfattare inom socialtjänsten och närliggande verksamheter. FSS prioriterar frågor om kvalitet och kompetens i socialtjänsten, social bostadspolitik, de förändrade socialförsäkringarnas påverkan på särskilt utsatta, samt tidiga insatser för barn.
Mats Alvesson är organisationsforskare vid Lunds universitet. Han var en av talarna på Socialchefsdagarna 2013 och har bland annat skrivit boken Tomhetens triumf (Atlas, 2011).

Share This Post

2 Comments

  1. Det är viktiga frågor ni tar upp. Under ytan ligger frågan – Vart tog det sociala arbetet vägen. Mötet med människor. Organisationerna tycks ha fullt upp att administrera sig själva.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Lost Password

Register

Skip to toolbar