Frågan har många svar. Mångfacetterade människoöden skall formateras in i kvalitets-mätningssystem. Mätbarhet av bistånd, gjorda insatser och deras konsekvenser blir bärande faktorer för att objektivisera och kvantifiera medmänniskors förutsättningar och liv, samtidigt som det också ger reella förutsättningar att effektivisera och resursoptimera framtida insatser.
Detta innebär på inget sätt att jag ifrågasätter det utvecklingsarbete för kvalitetsmätning som pågår, tvärt om ser jag det som en nödvändighet att kunna skapa kunskap, avstämnings-punkter och mätbarhet för de mål som satts upp genom lagar, förordningar och föreskrifter. Dessa tillsammans med fem punkter som socialstyrelsen tagit upp i sin modell för utveckling av kvalitetsindikatorer . är i alla delar fullgod grund att arbeta utifrån, men det finns alltid en risk att vi börjar detta utvecklingsarbete på ett strukturellt plan i stället för på ett mellanmänskligt.
Susanne Holmsten berör i sitt inlägg detta i det att hon konstaterar att människor inte vill bli sedda som missbrukare eller offer. Mötet mellan utförare och brukare är nästan undan-tagslöst ett möte i obalans, med brukaren i emotionellt och faktiskt underläge redan från start.
Bemötandefrågorna får därför en oerhört central roll oavsett vilken av socialtjänstens olika intressentkategori man tillhör. Detta på grund av att bemötandet i sig kostar oerhört lite pengar. Exempelvis kan jag mycket väl i en enskild situation bli nekad ett bistånd med bibehållen känsla av respekt för mig som människa, men också beviljad samma bistånd med en inre känsla av att vara fel.
Ett alternativt mått att uppnå en dimension av kvalité i mötet mellan människor i social-tjänsten och resultatet av detta, är att som utförare regelmässigt gemensamt samtala om och utgå från frågan: Hur skulle jag själv vilja bli bemött?, oavsett klient, situation eller hur den uppstått.
Risken finns att det kan kännas för enkelt att söka börja med att mäta upplevelsen av att känna sig rimligt väl bemött, men som Martin Börjesson skriver i sitt inlägg Det är sant att kvalitetsmätningar inte kan fånga verklighetens komplexitet. Men om man lyckas få fram mått som pekar på viktiga aspekter av kvalitet i en verksamhet räcker det ganska långt! Varför då inte pröva redan i nästa möte?
Rättvik 2007-05-09
Mats Haglund
