Share This Post

Okategoriserade / Socialt arbete

Att förebygga alkoholskador, ett lokalt ansvar

Länge har alkoholens glamour fått stå i förgrunden. Nu kommer baksmällan. Svensken (15 år eller är äldre) dricker idag drygt nio liter ren alkohol per år. En ökning med 13 % sedan 1998. Vi dricker mer än vi gjort på 100 år.

Vad händer när konsumtionen ökar?

Kostnader för vård och behandling ökar. Fler dör. Alkoholen dödar redan fler än 5000 människor varje år. De samhällsekonomiska kostnaderna ökar.

Många konsumerar måttligt och förbrukningen anses riskfri. En svans av personer konsumerar allt mer alkohol. Fördelningen är skev, men har bara en topp. Det betyder att man inte kan urskilja någon grupp med “alkoholister” genom att studera konsumtionsmönster. Kurvan visar en topp bland personer som nyttjar alkoholdrycker i måttlig mängd. Konsumtionskurvan dalar därefter, först brant, sedan jämt mot individer som konsumerar en allt mer riskfylld mängd alkohol.

Fler dricker en skadlig mängd när konsumtionen ökar. Även normalkonsumentens törst ökar. På så sätt förskjuts all konsumtion mot högre nivå. En intressant omständighet är att allt alkoholdrickande innebär en risk att skadas. På en viss nivå är risken exempelvis 1/100 att skadas. Vid en annan nivå ökar risken till ½. Det är som med farten på våra vägar. Inte bara hög fart ger skador även om risken är störst när farten är hög.

Preventionsparadoxen

Att dricka är att utsätta sig för risk att skadas. En konsekvens är möjligheten att drabbas av illamående dagen efter festen. Allvarliga enstaka händelser är tillfällig minnesförlust eller rattonykterhet. Svåra skador till följd av enstaka dryckestillfällen är alkoholförgiftning. Långsiktiga effekter är skadad leverfunktion, bukspottkörtelinflammation, raserad ekonomi och socialt utanförskap.

I de flesta fall uppmärksammas de långsiktiga skador alkoholen för med sig för enskilda individer (missbrukarna). Risken för skada är stor hos högkonsumenterna men det är normalkonsumenten som genererar de största problemen. Hur är det möjligt? Det beror på att storkonsumenterna är så få och normalkonsumenterna så många. Detta är den så kallade preventionsparadoxen.

En bred satsning i det förebyggande arbetet krävs. Totalkonsumtionsmodellen gäller. Även den som dricker måttligt lever riskfyllt. Antingen till följd av någon enstaka oväntad händelse eller till följd av en smygande och förrädiskt ökande dryckesvolym under levnadsåren. Jag har stött på alla typer av alkoholproblem i min roll som alkoholrådgivare.

Lokalt förebyggande arbete

Inom projekt “Allas ansvar” (Svenska Kommunförbundet 1999-01) studerades förebyggande insatser i Lunds kommun. När vi frågade vad slags förebyggande arbete man bedrev i Lund beskrev man individuellt förebyggande insatser. Det vill säga tidig upptäckt av avvikande beteende eller öppenvårdsinsatser inom kommunen som förebygger kostsamma vistelser på behandlingshem. Satsningar på ungdomar i riskzon gjordes. Det kommuner vill förebygga är alltför kostsamma insatser för redan upptäckta problem. Den breda ansatsen med befolkningsperspektiv saknas i de strategier man bygger upp.

Ett effektivt förebyggande arbete måste verka innan problem uppstår. Syftet är att minska inflödet av ärenden till socialtjänsten. Detta har den nationella politiken, som nu är mindre effektiv, klarat av tills nyligen. Nu måste socialtjänsten, och hela kommunorganisationen, höja blicken från det individuella och börja arbeta med hela lokalsamhället. Prevention handlar heller inte enkom om barn och ungdom. Vuxna ingår i sammanhang som måste påverkas för att skadorna skall förebyggas.

Minska flödet från de lokala alkoholkranarna

Utpekandet av vissa individer och idéer om genetik förleder oss att tro att alkohol orsakar bekymmer bara för dem som är särskilt känsliga. Alla andra kan dricka fritt utan att skadas. Men om problem, kostnader och skador uppstår bland “alla andra” så måste även dessa involveras i våra strategier.

Jag har sedan år 1997 tjänstgjort som kommunens alkoholhandläggare. Dessutom arbetar jag som alkoholrådgivare. Till kommunens rådgivningsbyrå vänder sig personer som inser att de dricker för mycket. På så sätt har jag inblick i såväl alkoholkulturens framsida som dess baksida.

Antalet restauranger i Arboga (en kommun med 13 500 innevånare) har blivit fler sedan 1997. Just nu finns här 18 serveringstillstånd utfärdade, en ökning med två under senaste året. Konkurrensen om kunderna ökar. Antalet försäljningsställen för folköl är 14. I kommunen finns en systembolagsbutik. Dessa alkoholkranar borde vara självklara mål i det förebyggande arbetet. Särskilt viktigt är det att tillsyn av servering och försäljning är effektiv. Krogkulturen påverkar det lokala dryckesmönstret. Om tillsynen fungerar kan alkohollagens regler om “ordning och nykterhet” på restauranger upprätthållas. En ansvarsfull servering gör det svårare att dricka innan man går ut. Man riskerar att inte få delta i den offentliga samvaron.

Mycket alkohol som unga får tag i är öl klass II, lokalt inhandlad inför helgen. Äldre kamrater och andra hjälper till med lagningen. Förbättrad tillsyn av försäljning gör att åldersgränser efterlev bättre.

Hembränd och smugglad sprit är varor som ungdom konsumerar. Här är ett välutvecklat samarbete med polisen nödvändig. Polismyndigheten måste prioritera frågor om hembränning, smuggling och langning.

Ett lokalt förebyggande arbete skall inriktas mot de instanser som säljer alkohol. Restauranger och butiker måste ta ansvar och hjälpa till. Många krögare prioriterar ölkranen framför matservering. Med fylla och elände på krogen som följd.

Arbetet med tillsyn och kontroll av butiker och restauranger är angelägenhet för fler än de kommunala alkoholhandläggarna. Minskas utbudet av alkohol så förebyggs skador. De lokala alkoholkranarna behöver skruvas åt genom lokalt samhällsinriktat arbete.

Dan Karlsson

Alkoholrådgivare och
alkoholhandläggare i Arboga kommun

Share This Post

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Lost Password

Register

Skip to toolbar