Många politiker, både här i Uppsala och i resten av landet, har engagerat sig djupt i frågan om hemlöshet. Överallt görs satsningar för att försöka ändra situationen för de redan hemlösa. Det är välment, men att sätta in resurser först när människorna redan är hemlösa är att börja i fel ände. Ett sådant socialt engagemang i tolfte timmen ligger skrämmande nära den gamla förlegade välgörenheten.
Sverige saknar en social bostadspolitik värd namnet. Allt fler familjer vräks från sina hem på grund av obetalda hyror eller störande beteende. Familjer med barn ska inte vräkas. Det handlar om vårt gemensamma ansvar för barns trygghet och deras uppväxtvillkor.
De kommunala bostadsföretagen tillåts agera fullt ut som vilken privat hyresvärd som helst.
Varför har vi över huvud taget kommunala bostadsföretag? Jo, för att de ska ta ett större socialt ansvar för människors rätt till ett skäligt boende. Det är via de kommunala bostadsföretagen som kommunen får en chans att ta ett bostadssocialt ansvar. Annars behöver vi inte ha dem i kommunal regi!
En social bostadspolitik måste bygga på ambitionen att alla människor ska ha rätt till och kunna få ett värdigt boende. För att klara detta behövs tillgång till bostäder till rimliga kostnader även för svaga grupper. En rimlig andel hyresrätter måste tryggas för dem som inte har råd att köpa en bostadsrätt eller som inte kan få bostadslån.
Vi behöver olika former av boendestöd för utsatta grupper. Ett utvecklat trappstegsboende, där stödet successivt trappas ned, måste finnas för personer som till en början har långt kvar till att klara ett eget boende. Alla hyresgäster skulle må bra av ett omedelbart och aktivt stöd till de boende som kan komma att orsaka störning för sina grannar för att förhindra att situationen urartar och resulterar i en vräkning. Boendet för människor med psykisk problematik och missbruksproblem måste kompletteras med tillgång till arbete och sysselsättning för att boendesituationen ska fungera tillfredsställande.
Det måste finnas en kommunal borgen för personer som inte beviljas hyresavtal på grund av tidigare skulder och för vissa grupper är det en nödvändighet att hyresvärden accepterar socialbidrag som inkomst. Detta är inte en fråga för det kommunala bostadsföretaget att avgöra, utan det ska vara en bostadspolitisk ambition. Den kommunala politiken ska styra det kommunala bostadsföretagets inriktning och policy.
De redan hemlösa behöver stöd och resurser för att komma tillbaka till bostadsmarknaden. Men att bara lägga krutet på dem som redan står utan bostad är att börja i helt fel ände, även om det är välment, och känns mer som röstfiske. Det Uppsala och landets övriga kommuner behöver är politiker som bygger upp en långsiktigt hållbar social bostadspolitik värd namnet, så att människor inte riskerar att bli hemlösa.
Per-Olof Forsblom
Ordförande i Föreningen Sveriges Socialchefer och utvecklingschef inom Uppsala kommun
FAKTA:
Föreningen Sveriges Socialchefer, som fyller 70 år i höst, är en socialpolitisk oberoende förening som verkar för utveckling och nyskapande inom den svenska välfärden. En av FSS prioriterade frågor är den sociala bostadspolitiken och föreningen bedriver därför påverkansarbete gentemot politiker på lokal nivå och riksnivå.
Artikeln är också publicerad i Dagens Samhälle
