2014 var supervalåret som höll på att generera ännu ett val, men på årets sista dagar löste det sig på ett sätt, vars konsekvenser ännu inte känns helt glasklara. Svaret på det kanske visar sig i krönikan för 2015, men nu skickar vi en blick över axeln och minns 2014 och tar med oss de utmaningar vi behöver för framtiden. I år kompletteras den här krönikan av ett podcastavsnitt där Camilla Sköld från Akademikerförbundet SSR och Veronica Karlsson från Vision samtalar tillsammans med mig om det som varit och vad vi önskar inför det som kommer. Länk finns längre ner i texten.
Som vanligt börjar jag krönikeskrivandet med att gå igenom det vi lagt in under året, ca 1500 nyheter, debattartiklar och annat. Utifrån det formas idén om vad som hänt under året på. När jag sen läser krönikan för 2013, så inser jag att till exempel debatten om tiggeriet inte alls är ny utan var minst lika intensiv under förr-förra året. Däremot har vräkningarna fördubblats och kommunerna har i allt större utsträckning accepterat sitt ansvar, inte minst för de medföljande barnen. Alla tycker att hemländerna och EU borde ta ett större ansvar, en majoritet tycker att tiggeriet ska förbjudas samtidigt som fler och fler engagerar sig för att hjälpa tiggarna.
Det för osökt över till en annan aktuell fråga. Vem ska egentligen genomföra det sociala arbetet? Vinstdrivande företag, besjälade entreprenörer, ideella organisationer, enskilda entusiaster eller offentlig sektor? Inför valet var vinstutdelande vårdföretag en viktig fråga och över hela linjen ifrågasattes företag som inte betalar skatt i Sverige. Ska verkligen skattepengar få föras till skatteparadis eller ägarnas plånböcker istället för att gå till den vård de var avsedda för? Ett Idéburet Offentligt Partnerskap skapades mellan en kommun och deras ideella kvinnojour och blev ett exempel på hur det ideella får ett mer självklart utrymme. Intressant eftersom det under året konstateras att kommunerna inte skulle kunna fullgöra sitt arbete med våldsutsatta kvinnor om inte de ideella kvinnojourerna fanns. Fler arbetar ideellt och många nya ideella initiativ startas. Sociala företag blir arbetsgivare åt många som har svårt att komma in på den vanliga arbetsmarknaden och den sociala ekonomin har visat sig stå stark vid yttre påfrestningar. Samtidigt vill fler rädda världen och samtidigt tjäna pengar genom att hitta affärsmässiga lösningar på sociala problem.
New Public Management som ett sätt att styra offentlig sektor ifrågasätts och en utredare får i uppdrag av regeringen att undersöka alternativa styrformer. Effektivitetstänkandet behövs, men måste kompletteras med ett fokus på innehållet och på dem tjänsterna är till för. SKL driver projekt där kommuner får hjälp att utveckla värdestyrning och i flera landsting blir värdebaserad vård en del av styrningen.
Socialarbetare är för tysta brukar vi säga, men nu tror jag nog att vi får sluta ta det för självklart. Socialarbetare är inte alls bara tysta. Det har senaste åren visat och i år har vi dessutom fått igång debatten ordentligt i riksmedia. Tyvärr är det delvis beroende av tragiska händelser, men istället för en debatt om fel på enskilda handläggare, så har debatten nu handlat om strukturer, ekonomi, personalpolitik mm. Och protesterna börjar ge resultat. Specialistsocionomer anställs, löner höjs, satsningar görs, de omfattande dokumentationskraven och utbildningen diskuteras. Nu behöver vi gemensamt se till att vi inte bara åtgärdar det mest akuta läget, utan också fortsättningsvis får driva ett förändringsarbete.
Utanförskapet i dagens samhälle är en kostsam historia – både för de utsatta och för samhället. Att hjälpa människor är alltså inte bara bra för dem, utan också för ekonomin. I kommunerna arbetar man med sociala investeringsfonder för detta ändamål och modeller för att räkna ekonomiskt på vad man faktiskt sparar på insatser är under fortsatt utarbetning.
Under 2014 har antalet asylsökande fortsatt öka och debatten om volymer, integration, boenden, vinster, kommuners olika villighet att ta emot och rasism har varit intensiv. Invandringen är bra för Sverige hävdar de flesta, medan en mindre andel är kritiska men också betydligt mer högröstade än under tidigare år. Ska ämnet få reduceras till att bli en diskussion om volymer eller ska vi äntligen få ägna mer tid att diskutera hur vi gör integrationen på ett bättre sätt? Systemet med etableringslotsar fungerar inte eftersom uppdraget är för brett och arbetssökandet hamnar i skymundan.
Det finns många utmaningar att ta tag i. Antalet hemlösa ökar, fler söker skuldsanering, andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer har trefaldigats mellan 2004 och 2012 och funktionshindrade och psykiskt sjuka har svårt att komma in på arbetsmarknaden, Efter att alkoholkonsumtionen har sjunkit under ett antal år ökar den igen och en våg av nya spicepreparat orsakar både dödsfall och sjukhusinläggningar av unga. Det finns också sådant vi kan glädjas åt. Sverige är världens tredje mest rättssäkra land. Flera organisationer och kampanjer driver informationsprojekt för att bryta tabut kring psykisk ohälsa, barn kan nu klaga direkt till FN:s barnrättskommitté och Socialstyrelsen säger ja till kuratorslegitimation. Fler och fler får arbete.
Under året har nya lagar införts som innebär att det blivit lättare att utfärda kontaktförbud och stöd till nystartsjobb för äldre och till yrkesintroduktionsanställningar införs. Nya folkhälsomyndigheten startas, bostadsbidrag höjs och nya regler för anmälan av närståendepenning och sjukdom införs. Kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående skärps och fritidspeng införs för barn i hushåll med försörjningsstöd. Inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel blir större och ålderskontroll vid försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel införs. Socialstyrelsen ger ut nya föreskrifter, allmänna råd och vägledningar bl a om våld i nära relationer och för att stärka socialtjänstens arbete med barn och unga.
Vad har hänt på Sociala Nätet då? Vi uppdaterar som vanligt med det som är nytt, lärorikt, svårt, uppmuntrande och av principiellt intresse. Eva-Lena Edholm bloggar hos oss om familjehem och barns situation. Podcasten har fått åtta nya avsnitt och avsnittet om utredning av barn som far illa , ett samtal med Anna-Lena Lindqvist och Madeleine Cocozza, har laddats ned nästan tiotusen gånger.
Vad minns du av det här året? Berätta gärna och komplettera det du tycker att jag missat. Och lyssna gärna på samtalet Camilla Sköld, Veronica Karlsson och jag har i podcasten.
Nu kör vi vidare, ett steg i taget, med fokus på att skapa en ännu bättre värld att leva i!
Allt gott inför 2015!